onsdag 30 mars 2016

Släpp hojarna fria våren är här!

Hur tar du dig till jobbet? Du kanske redan cyklar? Det här blogginlägget är för dem som redan släppt sargen och gett sig ut på våra cykelvägar och för dem som kanske, med lite hjälp vill haka på den här folkrörelsen som det håller på att bli!

Jag cyklar! Ofta! Så ofta jag orkar och åker kollektivt de andra gångerna. Jag bor i Huddinge och har ca 24 km enkel väg till Lidingö. Det är få som har så långt och fortfarande cyklar skulle jag tro men det går det med. Det går nästan jämnt ut att välja cykel/tåg/bil i tid för mig.

Upp till 15 km vågar jag påstå är ganska enkelt att ta cykeln och det varje dag. Ju längre det är ju mer måste man dock förbereda sig. Det får gärna gå lite fortare om man har längre, man hinner troligen bli svettig och utrustningen man har slits lite hårdare.

För att bli ännu mindre beroende av bilköer eller tågförseningar är planen att ha en elcykel som komplement de dagarna jag inte mäktar med att cykla på min vanliga jonne (Vitas) eller de dagarna jag behöver köpa med mig något skrymmande hem. Den ska nämligen utrustas med pakethållare både fram och bak och bli en riktig packåsna. På hållarna kan jag sedan hänga på cykelväskor och få med mig åtminstone fyra matkassar utan besvär, nog för de flesta. Jag har också en gammal treväxlad skorv (gamle Svarten) som tar mig till pendeltågsstationen i Huddinge.

Elcykel ja. Det här är en typ av cykel som bara blir vanligare och vanligare på vägarna. Med elens hjälp kan du ta dig fram fort och smidigt utan att anstränga dig nämnvärt. Du behöver inte bli svettig om du inte vill och du kan få med dig matkassar och dylikt i ett par cykelväskor utan att det blir en stor sak.

Vi är medvetna om att det finns ett och annat hinder för att cykla. I det här och kommande inlägg ska vi tillsammans försöka överkomma dem på bästa sätt!

Ni känner säkert till den där rackarns Torsviksbacken som går ifrån gamla Lidingöbron upp till Torsvik! Jag har stånkat mig upp för den där backen 17 gånger hittills i år. En berömd tävlingscyklist sa en gång "det blir aldrig lättare, det går bara fortare" och det ligger mycket i det citatet faktiskt. Till exempel kan den som får gå av cykeln och gå upp alltid tänka att det likt förbenat är lika jobbigt för den som är aldrig så snabb upp för backen som för dig :). Men man kan göra det på lite olika sätt och vi ska testa de olika sätten genom ett litet experiment.

Experimentet

Jag är så nördig så att jag har mätare för pulsmätare och GPS. Dessa kommer nu väl till pass till när vi ska jämföra upplevelsen och ansträngningen för att bemästra min nemesis; Torsviksbacken. Ansträngningen värderar jag mellan 1-10 och för de som tycker det är skoj med puls och sånt är min uppmätta maxpuls 178 och min vilopuls 50 nånting.


Strävsamt trampande
Farbror Karlsson med damtrallan: Här ser ni gamle Karlsson envetet trampandes. Det tog en liten stund men upp kom jag. Ansträngningen var mellan 5-6 skulle jag säga, medelpulsen 122 och hastigheten 12,4 km/h. Gamle Karlsson hade tre växlar att tillgå och är det inte för många backar går det här ganska fint även om det finns snabbare alternativ. Fler växlar sparar lite energi och knäna då det går att spinna mer oavsett terräng snarare än att trampa långsamt och tungt. Standardcykeln kräver lite jäklaranamma när backarna kommer.




Som en promenad
Elis och Berra: Fram stormar Elis och Berra, se vilken glädje, vilken grace, vilken hjälm och vilken fräs! Ansträngningen skulle jag skatta som 3 kanske, hastigheten 17,5 km/h och pulsen på låga 104, nästan som att gå en runda. Just den här elcykeln har både el-drift och har sju vanliga navväxlar. Även den backigaste cykelresa går smidigt med en sån här cykel.

Stånk i en annan backe
Räser-Robbie och Svarten: Morgonens tur upp för backen noterade dryga 135 i puls och på en skala mellan 1-10 var ansträngningen 6 och hastigheten 17,9 km/h. Det här var en av mina lugnare rundor upp för backen och väl på jobbet hade jag nästan lyckats köra utan att bli svettig vilket är en bedrift för mig. Idag cyklade jag på en "tävlingscykel" men det finns mycket bra cykelvarianter med bockstyre som ofta kallas "CycloCross" eller "Gravelbike". Dessa cyklar är ofta perfekta allväderscyklar med plats för stänkskärmar, eventuellt pakethållare och med ett bockstyre får man möjlighet att vila händerna på olika sätt på styret vilket är ett stort plus om man cyklar lite längre. Det finns även liknande cyklar med rakt styre. Jag brukar hoja i kläder likt de på bilden då de fladdrar mindre och det blir lite mer ändamålsenligt. De här typerna av cykel är det bästa valet när man ska cykla lite längre och kanske vill ta en lite omväg innan man rullar hemåt.


Det här experimentet kanske ger en fingervisning i skillnaden mellan olika cykeltyper. Har du bara en fungerande cykel är du dock good to go. Ju längre du har och ju oftare du har för avsikt att cykla ju mer anledning har du att unna dig en lite finare cykel eller elcykel. En el-cykel eller en lite "snabbare" cykel är såklart lite dyrare men det bör vägas mot att du sparar bensinpengar, buss- och tågpengar samt eventuella gymkort.

Jag utmanar härmed läsarna att cykla Torsviksbacken eller er motsvarighet, den där backen som måste besegras på vägen till jobbet, skolan, affären eller vad det vara månde! Nu ska den sättas på plats! Ung, gammal, tung, lätt, erfaren eller nybörjare. Ta er an den rackaren och berätta gärna här i bloggen.

Lidingö stad hoppas att fler och fler upptäcker fördelarna, möjligheterna och glädjen i att ta cykeln. Bland annat bygger vi nya eller breddar gång- och cykelvägar på Mosstorpsvägen, Källängsvägen, Zetterbergsvägen och så ordnar vi ett snabbcykelspår längs Norra Kungsvägen (mellan Grönstavägen och Per Lagerkvists väg). Vi kommer även att arbeta med beteenden genom till exempel projektet Säkra skolvägar. Just det projektet handlar om att möjliggöra och uppmuntra att barn ska gå och cykla till skolan. I Lidingö trafik 2030 - en strategi kan ni läsa mer vad vi ska uppnå och vilka åtgärder vi ska vidta i staden.

Är du inte övertygad om att börja cykla så ordnar jag det nu. Lockas du av en eller flera av punkterna nedan är det dags även för dig!
  1. Du slipper trängas på det tråkiga gymmet!
  2. Du kan skryta om hur atletisk du är!
  3. Andra kommer få dåligt samvete för att du är så atletisk!
  4. Gillar du tajta kläder kan du cykla i cykelkläder!
  5. Hatar du tajta kläder kan du ha på dig dina vanliga kläder!
  6. Du kommer ofta till jobbet på samma tid eller snabbare än med bil eller kollektivtrafik!
  7. Du kan få en livslång och hälsosam hobby!
  8. Du tränar samtidigt som du faktiskt får praktisk nytta av träningen!
  9. Din hälsa kommer förbättras!
  10. Du behöver inte alls tänka på det som träning!
  11. Du kommer bli piggare och gladare!
  12. Du blir supermobil även utan bil!
  13. En enklare cykel är allt som behövs (och ger bättre träning)!
  14. En bra cykel gör det ännu roligare!
  15. Du kommer vara supermiljövänlig!
  16. Du kommer spara pengar!
  17. Samhället sparar pengar på oss cyklister!
  18. Du kommer få snygga ben och rumpa!
  19. Du kommer lära dig bemästra vädrets makter!
  20. Du kan njuta av naturen, solen, vinden, dofterna!
  21. Du kan låta tävlingsdjävulen ta dig för en stund och kappköra med medcyklister (utan att de vet om det)!
  22. Du kan, när du kör om din intet ont anande kombattant, se sådär oförskämt oberörd ut, nicka och le, för att sedan "lämna dem i ett dammoln"!
  23. Du kan tävla mot dig själv och det finns massor med appar och grejer att roa sig med!
Listan kan göra längre...mycket, mycket längre...

Eftersom jag tycker cykel är så förträffligt så tror jag banne mig jag utlovar åtminstone två delar till så det blir en serie med cykeltema. Spänka in på bloggen i slutet av veckan eller början av nästa vecka för att läsa mer om tips på hur man bör klä sig för att klara av säsongens skiftningar, vad man ska ha i åtanke vid val av cykel och lite om vad man kanske bör ha koll på för att inte bli stående rätt vad det är.

På återläsande!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar