onsdag 13 juli 2016

Inte så strålande nyheter

Kommer ni ihåg kärnkraftsolyckan i Chernobyl 1986? De flesta känner nog till den i alla fall. Det kan vara en och annan gröngöling där ute som inte känner till så mycket om detta men med en enkel sökning på nätet är ni också med i matchen! Innan Chernobyl var kärnkraften i princip den vedertagna lösningen på världens energiproblem. Efter olyckan var man inte längre lika säker. I Sverige bestämdes det till och med att det inte fick byggas nya kärnkraftverk. Det där har förvisso luckrats upp på senare år. Risken för olyckor och svårigheterna med slutförvaringen av det radioaktiva materialet (som är aktivt under många, många år) har gjort det till en het potatis men det där vet ni säkert redan.

Varför skriver Miljö på Ö om detta idag då? Jo för att vi har gjort något samhällsnyttigt (nu igen). Var sjunde månad gör miljö- och stadsbyggnadskontoret utomhusmätningar av gammastrålningen som finns omkring oss, den så kallade bakgrundsstrålningen. Vi kontrollerar på tre fasta mätplatser i staden; i en hage med bitska hästar på Elfvik, bland nästa generations fotbollsproffs vid konstgräsplanen bakom Kalvhagens förskola och bland fästingarna på ängen vid Pumpvägen/Mosstorp.

Mätningarna görs dels för att kontrollera den normala strålningsnivån och dels för att hålla en fungerande beredskap för instrument och personal i händelse av till exempel en kärnkraftsolycka. Mätningarna utförs under samma månad av alla miljö- och hälsoskyddskontor i landet och resultaten vidarebefordras till Strålsäkerhetsmyndigheten. Mätningarna har pågått sedan 1989.

Nu löd ju rubriken ”inte så strålande nyheter” och det stämmer, det var inte några förhöjda mätvärden den här gången heller. Ni kan lugnt sola vidare (optisk strålning), fortsätta vänta på att grillen är redo (infraröd strålning från glöden) eller vad ni gör samtidigt som ni läser vidare på telefonen, plattan eller datorn (elektromagnetisk strålning). 

Det finns som jag precis antydde en mängd olika sorters strålning runt om oss men den farligaste strålningen är den joniserande strålningen som förmår att lösgöra atomer och slå sönder molekyler. Läs mer om olika typer av strålning här.

Den 29 juni hängde jag med Annelie och Eva en liten stund när de gjorde sommarens mätning.



Hur ställde man in den nu igen? Anneli konsulterar facit och medan Eva verkställer. Strålande samarbete,

Intensimetern ska mäta strålning en stund och då passade vi på att stråla ikapp med solen.




Så här såg det ut den här gången (0,1 microsievert/timma)


























Ca 0,1 microsievert/timma alltså. Är det bra? Är det dåligt? Vi kan konstatera att det är ungefär som det brukar i alla fall. Här kan man se lite tydlig grafik på var strålportionen kommer ifrån. Observera att länken skriver i millisievert. Vår mätning uppmätte mindre än en microsievert/timma. En microsievert=1/1 000 000 sievert. Strålsäkerhetsmyndigheten har lagt upp lite frågor och svar för den som är intresserad. Där kan man få lite perspektiv på strålningsdoser och information om risken för cancer för den som vill veta mer.

Det är inte med strålningen någon fara
Vi ville kontrollmäta lite bara
Tänk om vi med bloggen skulle skrämmas?
Då skulle vi verkligen få skämmas
Nä ta det nu lugnt i solen
Ta kanske ett dopp i Brevikspoolen?
Slappna av, sitt inte där som på nålar
Akta dig dock för solens starkaste strålar




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar