onsdag 31 augusti 2016

Miljöinspektörer till sjöss

Statuskontroll av Lidingös sjöar

Två gånger om året utför vi provtagningar i sjöarna på Lidingö. "Reportage" ifrån vår vinterprovtagning kan du läsa om här. Idag var det så dags igen så det var bara till att rota fram gummistövlarna och ett glatt humör för nu i augusti vill vi ha prover tagna när det är som mest biologisk aktivitet i vattnet. Vi har sedan 1970-talet gjort provtagningar i Stockby- och Kottlasjön och i Långängskärret.

I Långängskärret och Stockbysjön kommer vi inte ut på med båt längre, därför har vi ett par provpunkter vid strandkanten dit vi får gå med vår provtagningsutrustning. Silvia och jag dubbelkollar att vi får med alla prylar; siktskiva? - check, termometer? - check, kylväska med provflaskor? - check, penna och formulär? - check, Ruttnerhämtare? - jag drar som alltid på smilbanden, vilket jäkla namn tänker jag...jag försöker alltid föreställa mig hur det ser ut när man hämtar Ruttner där nere på bottnen. Check på Ruttnerhämtaren också i alla fall och vi traskar iväg. Vattenståndet är lågt i Långängskärret så vår vanliga provplats måste överges men vi hittar en lite djupare del som vi når från land vid kärrets utlopp. Med en teleskopanordning lyckas vi fylla våra flaskor utan att att vi ramlar i eller sjunker i dyn, puh.

Avbockningsproceduren görs om när vi anländer vid Kottlasjön...inklusive Ruttnerfantasin...och med allting avbockat skjuter vi ut båten från strandkanten utan att nån av oss lyckas drutta i, najs! Man får ju inte använda motorer på Kottlasjön men vi tar det med ro.
Hur styr man den här plåtlådan egentligen?
Ingen vila men ro...
Silvia är inte så van vid åror men ser ändå road ut när vi sick-sackar ut så sakteligen mot den förutbestämda provpunkten. Vi kan ju heller inte använda ankare för då grumlar vi upp bottnen vilket påverkar analysresultatet. Det försvårar operationen lite grann. En av oss får parera för vinden hela tiden medan den andra sköter provtagningen. Vid vissa moment behöver vi fler än två händer och vi driver så in i vassen...

Vi har en provpunkt på botten och en vid ytan så det är bara att försöka få ut båten och årorna ur den tjocka vassen och ro tillbaka till provpunkten igen. Till slut har vi fyllt alla flaskor och hällt i reagensen där den ska vara och vi tar oss tillbaka till land och kravlar upp på stranden igen utan att ha plumsat en enda gång, yeah! När proverna märkts upp som de ska skickas dom iväg för analys och vi får återgå till våra övriga sysslor. Vårt lilla äventyr är över för den här gången.

Du kan läsa om Sjöarnas vatten, Kottlasjön (även Stockbysjön) samt Vattenkvalitet på Lidingös hemsida. Där kan ni även läsa sammanställningar av statusen på framförallt Kottla- och Stockbysjön.

En del av stadens miljöprogramsarbete är att ta fram en blåplan och vi vet att det finns ett stort intresse från allmänheten när det gäller sjöarna, inte minst Kottlasjön. Som ett komplement till den ovan beskrivna provtagningen har staden låtit utföra en fiskprovtagning. Tanken är att vi ska ha ett ännu bättre underlag för att bedöma Kottlasjöns ekologiska status och även få underlag för att kunna sköta och ta hand om sjön på ett bra sätt. Resultatet från provtagningen har tyvärr inte färdigställt ännu men vi vill gärna återkomma när vi vet mer om det, både här och så klart på Lidingös officiella hemsida.

Silvia och hoppiland-Kalle är i farten
Den ena klok den andra inte en så smart en
Den ena styr upp vår omastade slup
Med sikte mot Kottlasjöns största djup
Den andra en fånig skämtare
Som skojar mest om Ruttner-hämtare
-Ett redskap är ingen jäkla ploj!
-Allt måste inte alltid vara skoj!
Det är vemodigt att nu lämna skutan
Det är liksom mycket tråkigare utan
Men när vintern kommer eller ögonvrån är våt
Kan vi minnas när vi båda satt i samma båt
Vi kan minnas sommarens sista dagar
Jag det är nog så, jag beklagar
Provtagningen förblir ändå ett fint minne
Som vi kan bära med oss när vi sitter och fryser inne

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar