onsdag 21 mars 2018

Från havet blåser, fortfarande, en isande, gråkall, vind

Ted Ströms och Monikas Törnells gamla vintersaga ebbar långsamt ut omkring oss. Långsammare än vad de flesta nog skulle önska. Samtidigt är det hög tid för Lidingös alla sjöbusar, snedseglare, livsnjutare och båtentusiaster att se över sina pärlor!

För mig finns där alltid ett romantiskt skimmer när jag tänker på båtliv. Jag minns tillbaka till min barndom. Mina morföräldrars utombordare som alltid väntade på oss på fastlandssidan för att ta oss ut på Marsö, mitt barndoms paradis. Den tunga fullastade skottkärran med väskor och förnödenheter,  den lilla optimistjollen, med tvåtaktare och dragsnöre, som jag själv fick puttra omkring i (om den behagade starta alltså), allt jag lärde mig där ute en gång. Jag minns de fantastiska skapelserna i gammelfarbror Gunnars träbåtbyggeri utanför Askersund och jag minns hans fläckfria segelbåt. Jag minns de härliga dagarna med mina gudföräldrar på deras fina gamla Storebro, hur jag tyckte att de nog borde olja in det där teakdäcket, trots allt, medan jag låg i fören och kollade på svallvågorna som revs upp av farten. Jag minns också hur det kittlade till i näsan ungefär den här tiden på året när det var tid för behandling av båtskroven.

På senare tid har antifoulingfärger eller båtbottenfärger varit under angrepp, inte bara av havstulpaner och alger utan av kemikalieinspektionen och andra myndigheter som arbetar med miljöfrågor. Jag talade om detta för ganska exakt ett år sedan med Christer Björken som bland annat är miljösamordnare i Lidingö Båtförbund, ett gemensamt forum för elva båtklubbar på Lidingö och som samverkar för gemensamma intressen inom båtlivet. Jag frågade och Christer svarade så bra så svaren är lika aktuella idag:

- Christer vad är grejen?
Christer Björkén vid rodret
- De flesta båtar behöver skydd för att minska påväxt av havstulpaner, alger och musslor. Många målar därför båten med båtbottenfärger som innehåller olika gifter. Problemet är då att inte bara påväxtorganismerna förgiftas, utan även övrigt liv i vattnet. Skall vi då få stopp på förgiftningen av livet i vattnet så behöver vi färger som helst är giftfria om vi nu behöver någon färg alls. Kemikalieinspektionen reglerar vilka båtbottenfärger som får säljas.
Det är olika regler på väst- och ostkusten eftersom saltvatten ger mer påväxt på båtar. Reglerna för båtbottenfärger har skärpts allt mer och de giftiga ämnena kommer troligtvis i framtiden att fasas ut.
Ja som det är nu är ju alltså även en godkänd färg giftig! Vad kan båtägare göra för att minska spridningen av kemikalier och metaller till omgivningen?
- Helst inte måla alls naturligtvis. Men vad man skall tänka på är att även vissa båtvårdsprodukter kan vara giftiga även för oss människor. Så var noga med att läsa innehållsförteckningen innan du köper produkten. Se till att använda bra skyddsutrustning vid saneringsarbeten av båten och i samband med detta även täcka båten och marken där båten står för att minimera spridning. Använd även båtklubbarnas miljöstationer och samla upp glykolrester i kärl som finns att låna på de flesta båtklubbar. Om man nu måste måla botten använd då godkänd färg exempelvis för Östersjön. Jag har även sett flera exempel på att man kan förtunna färgen och ändå få en tillräcklig effekt mot påväxt. Testa gärna att inte måla båten för att se hur just din båt reagerar för påväxt. Vi har nämligen genom åren varit duktiga på att lägga på något eller några lager extra med färg vilket är ett beteende vi måste släppa. Påväxten varierar dessutom år från år.
Vilka metoder finns det att tillgå om man nu inte ska måla längre?
Borsttvätt, bild lånad från Båtmiljö.se
- Här vill jag då påstå att båtbranschen jobbar för fullt med att hitta metoder. Det som idag finns är kanske inte fullt ut tillräckligt men några exempel som kan nämnas och som fungerar bra är; borsttvätt, fungerar som en biltvätt och passar många skrovtyper men inte alla. Borsttvätt tillsammans med SMS-tjänsten Havstulpanvarningar är hur som helst en bra kombination! På Lidingö och i dess närhet finns det nu ett par tvättar ”sjösatta”.  Skrovduk som ligger spänd mellan bommarna på bryggan och som båten körs upp på är en annan metod. Fungerar bra för motorbåtar. Gå gärna in på Båtliv.se och läs mera.
Vilken metod upplever du personligen är den bästa?
- Jag har god erfarenhet av borsttvätt då vi på Bosö Båtklubb haft en som varit i drift under en och en halv säsong. Den passar många båttyper och det som tvätten eventuellt inte klarar av i form av påväxt är inte så farthindrade som man kan tro. Men som sagt det är inte fullt utbyggt med tvättar runt kusten men det kommer fler och fler och det är utifrån båtägarperspektivet ett enkelt sätt att hålla båten ren om tillgängligheten till tvätten är rimlig. Men som sagt det finns några metoder till som kan fungera väl beroende på de faktorer som råder där den skall etableras.
Hur har förändringsarbetet tagits emot på båtklubbarna på Lidingö?
Väldigt olika. Man skall komma ihåg att det är en stor beteendeförändring vi är inne i och har framför oss. Visst har det förekommit synpunkter med de strängare reglerna men man kan inte begära att alla skall ha djupa insikter i miljöaspekterna runt båtlivet och ta emot förändringarna med öppna armar. Dock kommer insikten om beteendeförändringen att öka om man kan anpassa den till rådande omständigheter på respektive klubb. Men totalt sett har det nog gått över förväntan och idag är väldigt många båtägare positiva till den proaktiva miljöinriktning som många klubbar har.
Du har berättat för mig att Lidingö i dag ligger i framkant i det här arbetet. Vad är det som skiljer Lidingö mot andra kommuner tror du?
- Det gäller att man använder rätt språk när man jobbar med förändringar. På Lidingö jobbar klubbarna i den takt som passar dom. Vi skall inte använda oss av orden bra eller dåligt. Istället använder vi ord som ”stora steg” och ”små steg”. Alla steg är bra och man minimerar konflikter som annars skulle uppstå vid fel ordval. Några klubbar har tagit reella kliv och bestämde sig tidigt i respektive styrelse för vilken målsättning som skulle gälla. Dessa klubbar har kommit långt och möter väl upp miljökrav och har då visat att det går att göra saker på annat sätt än vad som traditionellt har gjorts inom båtlivet med ett bra resultat. Klubbrepresentanter pratar ju med varann och på så sätt tar vi alla steg i rätt riktning.
Vi har dessutom haft en bra förståelse för processens utmaningar från Lidingö Stads miljörepresentanter och har därmed tagit bort onödiga konflikter som annars skulle kunnat bromsat upp förändringsarbetet. Alla tjänar på detta sätt att jobba. Här vet jag att det skiljer sig mycket i landet. Här har dessutom Lidingö Båtförbund en funktion att fylla med både kort- och långsiktiga diskussioner med staden.
Det låter som ett vägvinnande upplägg! Om du tittar i din kikare, vad ser du då längst bort i horisonten?
- Haha om jag hade den förmågan skulle jag vara en mycket förmögen man. Vi har sett en stor utveckling inom motorområdet inom bilbranschen. Jag har svårt att inte se den utvecklingen inom båtbranschen. Det kommer att finnas en ny batteriteknik med högre energidensitet och ökad hållbarhet samt ökad säkerhet som inte finns idag. Detta medför att fler båtar både nyproducerade men även äldre kommer att vara utrustade med elmotorer. De traditionella antifoulingfärgerna är borta och nyproducerade båtar har i tillverkningen fått en hal yta som man inte behöver måla. Andelen aluminiumbåtar har ökat kraftigt. Berörda myndigheter har bidragit med förutsättningar så att båtklubbar och kommersiella hamnar på olika sätt bidragit till att infrastrukturen förbättrats och gjorts lättillgänglig. Tänker man på miljö tänker man även på liv.
Finns det något som behöver förbättras, underlättas eller förändras för att minska miljöpåverkan från båtlivet?
- Jag har delvis varit inne på det som berör infrastrukturen som förutom tvättmöjligheter även innefattar toatömningsstationer. Det är näst intill en omöjlighet att leva upp till en lag med så få möjligheter att tömma. Här vill jag ge berörda myndigheter en bakläxa. 
Ja det är kanske för mycket begärt att alla båtägare ska hålla sig till de kommer hem igen. Lidingö och andra berörda myndigheter får ta åt oss av kritiken men också glädjas över att det verkar hända väldigt mycket positivt när det gäller båtliv och miljö! Christers egen båtklubb, Bosö båtklubb, har för övrigt även öppnat upp sin båttvätt för båtägare som inte är medlemmar. Här kan man läsa hur den fungerar.

Tack Christer för att jag fick intervjua dig och krya på dig!

Varför är båtfolk sämre än medelsvensson på golf?
De vill alltid lägga sig i ruffen...

För den som vill veta mer om båtliv och båttvätt så rekommenderar vi den här filmen och de här länkarna :




Havstulpanvarningar
Båtmiljö.se,
Lidingö Båtförbund 
Om båtbottenfärger
Mer information från Lidingö Stad om båttvätt och båtliv, bland annat om vart den mobila toatömningsstationen befinner sig återfinns här.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar